Jessica Klinte

Ännu en gång slås jag av hur orättvis världen är. Förra söndagen fick vi ett samtal från byledningen. En mamma på 19år hade dött någon dag efter förlossningen. Frågan från Byledningen var om vi kunde ta hand om bebisen som var 2 dagar gammal. Vi åkte in till Mafinga och hämtade henne och köpte mjölkersättning, nappflaskor, kläder och allt hon kunde tänkas behöva. Hon sov hos mig och Felisian första natten. Dagen därpå åkte vi in till Mafinga igen för ett möte med socialen och därefter till sjukhuset för att mäta henne och ge henne sitt första vaccin. Hon är nu 13 dagar gammal. Kärleken till henne är redan större än jag någonsin kan förklara, något så litet och oskyldigt. Men nu är hon del av vår stora familj och hennes syskon på barnhemmet har tagit emot henne med öppna armar.