Det absolut jobbigaste med att vara här är saknaden till familj och vänner i Sverige. De är ju inte så att man kan ta en weekend och hälsa på. Jag bor ju faktiskt i Tanzania. 7531 kilometer fågelvägen. I januari hade jag min bästa och äldsta vän här i en vecka, helt underbart! Och imorgon kommer min syster med sin kompis Sarah, just nu är dom uppe vid Kilimanjaro. Jennie var här för drygt tre år sedan med mamma och pappa och var då med och byggde upp barnhemmet. Målade och spikade innertak. En hel del har hänt på tre år. Jag och Felisian har byggt hus, barnhemmet är sedan länge klart och vi har 18 föräldralösa barn som bor hos oss permanent och ytterligare 30-40 skolbarn som kommer till oss och äter skollunch varje dag. Dessutom är vår skola nästintill startklar. Ingen är lyckligare än jag för att få visa våra framsteg och mitt liv här i Tanzania. Lily ska äntligen få träffa sin moster och jag min älskade lillasyster.
